Hyresgästrelationen är värd mer än hyresavtalet

Insikter

Så kan flexibla ytor och arbetsplatsservice hjälpa fastighetsägare att möta fler av kundens behov – och vinna en större del av kundens arbetsplatsbudget.


Av Henrik Järleskog och Johan Bjuregård

En fastighetsägare kan behålla hyresgästen och ändå gå miste om en värdefull del av kundens arbetsplatsbudget.

Externa mötesrum, ledningskonferenser, kundevent, utbildningslokaler och tillfälliga projektytor köps ofta från andra leverantörer. Fastighetsägaren ser hyresintäkten, men har begränsad insyn i vad kunden lägger på arbetsplatsen i övrigt.

Just där finns en ofta förbisedd affärsmöjlighet. Med flexibel arbetsplatskapacitet kan fastighetsägaren möta fler av hyresgästens behov och konkurrera om en större del av budgeten.

Hyresavtalet fångar bara en del av relationen

Föreställ dig ett företag med 300 anställda. Huvudkontoret är dimensionerat för det dagliga arbetet, men vid vissa tillfällen behövs mer kapacitet: plats för att samla 150 kollegor, arrangera ett kundevent eller inrymma 20 extra arbetsplatser under ett sex veckor långt projekt.

Att hålla den kapaciteten tillgänglig året runt är sällan ekonomiskt försvarbart. När den fasta kontorsytan minskar behöver därför fler tillfälliga behov lösas med flexibla ytor. De kan tillhandahållas av den befintliga fastighetsägaren – eller köpas från någon annan.

Här finns en affärsmöjlighet för fastighetsägaren: att möta de behov som inte ryms inom den yta kunden hyr för sitt huvudkontor.

Anta att företaget tidigare hyrde ett huvudkontor på 5 000 kvadratmeter i Stockholms innerstad. I räkneexemplet utgår vi från en årshyra på 9 000 kronor per kvadratmeter, något under den primehyra på 9 500 kronor per kvadratmeter som CBRE redovisade för Stockholms CBD under första kvartalet 2026. [3] Hyreskostnaden uppgick då till cirka 45 miljoner kronor.

Företaget har därefter halverat den fasta ytan till 2 500 kvadratmeter. Hyran för huvudkontoret uppgår då till 22,5 miljoner kronor om året. Därutöver köper företaget flexibla arbetsplatser och tillhörande tjänster för cirka 5,5 miljoner kronor. Företagets samlade arbetsplatskostnader – dess ”Workplace Wallet” – uppgår därmed till 28 miljoner kronor. Om flexen köps från andra leverantörer får fastighetsägaren 22,5 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 80,4 procent av företagets arbetsplatsbudget.

CBRE European Office Occupier Sentiment Survey 2026 visar att de tillfrågade hyresgästerna har som mål att flexibla kontorsytor ska utgöra 28 procent av deras lokalportföljer inom två år. [1]

Andelen flexibla ytor kan inte direkt översättas till en lika stor andel av kostnaderna. Men för att illustrera den ekonomiska potentialen kan vi anta att flexens andel av företagets arbetsplatsbudget ökar från knappt 20 till 28 procent.

Om huvudkontorets yta och hyra ligger kvar på dagens nivå behöver företagets inköp av flexibla lösningar då öka från 5,5 miljoner till cirka 8,75 miljoner kronor om året. Den samlade arbetsplatsbudgeten växer därmed till omkring 31,25 miljoner kronor.

Om flexen även fortsättningsvis köps från andra leverantörer ligger fastighetsägarens intäkt kvar på 22,5 miljoner kronor. Fastighetsägarens andel av kundens samlade arbetsplatsbudget minskar då från cirka 80,4 till 72 procent – en nedgång med drygt 8 procentenheter.

Trots den växande flexbudgeten är företagets sammanlagda kostnad för huvudkontor och flex drygt 30 procent lägre än den tidigare hyran på 45 miljoner kronor. Beräkningen förutsätter att det större huvudkontoret kunde möta företagets tillfälliga lokalbehov och att kostnaderna för extern flex därför var begränsade. Företaget får nu tillgång till extra kapacitet när den behövs utan att betala för hela ytan året runt.

För fastighetsägaren innebär ökningen av flexbudgeten en ny affärsmöjlighet på 3,25 miljoner kronor. Räknas även dagens flexköp in uppgår den möjliga flexaffären kring kunden till 8,75 miljoner kronor. Om fastighetsägaren inte själv kan erbjuda de tjänster som efterfrågas går hela den delen av kundens arbetsplatsbudget till andra leverantörer.

För fastighetsägaren gäller det därför att förstå vad kunden köper, varför köpet görs på annat håll och vilka behov som går att möta på konkurrenskraftiga villkor. Därmed handlar flex inte längre bara om enskilda tilläggsintäkter, utan om fastighetsägarens förmåga att följa kunden när arbetsplatsbehoven förändras.

Flex blir en del av kundtillväxten

Räkneexemplet visar varför flexytorna får en mer strategisk roll. De kan fortfarande användas för att fylla vakanser, men också hjälpa fastighetsägaren att följa med när kundens behov förändras. Frågan handlar då inte bara om att skapa en ny intäktskälla, utan om att behålla en större del av kundens samlade arbetsplatsaffär – och i förlängningen stärka relationen till hyresgästen.

Tuomas Sahi, vd för Antilooppi, framhåller att möjligheten handlar om mer än nya intäkter:

”Mer flex är inte bara en möjlighet att tjäna mer pengar. Det handlar också om att förstå kundens samlade behov bättre, så att du både kan möta alla behoven och göra grundrelationen tryggare. Behovet av samarbete och behovet av flex växer, och om du som fastighetsägare inte fångar upp det riskerar du att förlora hela relationen. Du måste känna din kund och kundens föränderliga behov.

”Det handlar inte bara om tilläggsintäkterna från flex, utan om att behålla hela hyresrelationen i egna händer. Om flex växer och det fasta huvudkontoret minskar är det bättre för fastighetsägaren att själv behålla så stor del av en hyresgäst totala behov. I slutändan handlar det inte om att ha flex som ett tillägg, utan om att fånga stor stor del av hyresgästen arbetsplatsbehov och bygga en stark och långsiktig relation.”

CBRE marknadsdata sätter resonemanget i ett bredare sammanhang. Målet om 28 procent flexibla ytor ska läsas som en ambition, inte som ett bevis på obruten tillväxt. Den nuvarande andelen minskade något under det senaste året. Rapporten pekar ändå på en bestående efterfrågan på erbjudanden som kombinerar fasta och flexibla ytor. [1]

Flexibilitet i en lokalportfölj är ett bredare begrepp än enstaka bokningar av mötesrum eller arbetsplatser. Andelen flexyta kan därför inte direkt likställas med flexens andel av arbetsplatsbudgeten. Den strategiska innebörden är ändå densamma: kunderna vill ha tillgång till rätt lokaler vid rätt tillfälle utan att själva betala för all kapacitet permanent.

För fastighetsägare kan Share of Workplace Wallet därför bli ett användbart nyckeltal. Det visar hur stor andel av kundens definierade arbetsplatsutgifter som går till fastighetsägaren. Måttet kompletterar uthyrningsgrad, hyresintäkter och kundlojalitet genom att rikta uppmärksamheten mot hur stor del av kundens samlade arbetsplatsbehov verksamheten faktiskt tillgodoser.

För att nyckeltalet ska bli användbart krävs en enhetlig definition av vilka utgifter som ingår. Det krävs också dialog med fler personer än kundens lokalansvariga, eftersom budgetarna för exempelvis möten, event och utbildningar ofta finns i andra delar av organisationen.

Just möten är ett tydligt exempel på arbetsplatsbehov som ofta ligger utanför både huvudkontorets kapacitet och det traditionella hyresavtalet.

Bra möten kräver mer än ett rum

Ett konkret sätt att möta dessa behov är det vi kallar Great Meetings as a Service: ett erbjudande där lokal, teknik, service och värdskap utformas som en sammanhållen helhet kring de tillfällen som för människor samman.

En ledningskonferens kräver avskildhet och teknik som fungerar utan avbrott. En företagssamling kräver kapacitet, logistik och värdskap. En workshop behöver en miljö som främjar en hel dag av produktivt samarbete. Värdet ligger därför inte bara i själva rummet, utan i att hela tillfället fungerar från början till slut.

Det finns också stöd för att hyresgäster vill att fastighetsägaren tar en bredare roll. I Cushman & Wakefields och CoreNet Globals globala undersökning What Occupiers Want 2025 uppgav 85 procent av respondenterna att deras förväntningar hade ökat och att de efterfrågade mer stöd från sina fastighetsägare. Av dessa var 46 procent beredda att betala extra för bättre faciliteter och tjänster. Resultaten ger stöd åt den övergripande riktningen, men belägger inte efterfrågan på en specifik mötesprodukt. [2]

Fastighetsägaren kan leverera erbjudandet i egen regi eller tillsammans med specialiserade operatörer. Projektkontor och tillfälliga arbetsplatser kan ingå i samma utbud av flexibel kapacitet. Det avgörande är att kunden möter ett sammanhållet och tillförlitligt erbjudande, oavsett vem som står för den enskilda leveransen.

Möjligheten måste bära sig affärsmässigt

En bredare roll i kundens arbetsliv innebär inte att varje tjänst automatiskt blir lönsam. Att äga lokaler är heller ingen garanti för att tjänsteleveransen fungerar affärsmässigt.

Bemanning, inredning, teknik och värdskap kostar pengar. Kapaciteten måste dessutom finnas när kunderna efterfrågar den – inte minst under de dagar då flera hyresgäster har samma behov.

Fastighetsägaren bör inte heller utgå från att varje minskning av hyresintäkterna kan ersättas med bokningar och tilläggstjänster. En del av kundernas utgifter kan försvinna helt. Varje erbjudande behöver därför en trovärdig kalkyl för efterfrågan, beläggning, prissättning och täckningsbidrag. Det behöver också ha en tydlig funktion i den långsiktiga kundrelationen.

Samma affärsmässiga disciplin bör tillämpas på mötestimmar och tjänster som redan ingår i hyran. De kan vara en viktig del av erbjudandet och bidra till att hyresgästerna stannar, även om de inte faktureras separat. Genom att synliggöra deras värde och användning får fastighetsägaren ett bättre underlag för att avgöra vad som ska ingå, vad som ska debiteras och var det är motiverat att investera.

Genomförandet är lika viktigt som själva erbjudandet. Kunden måste kunna hitta rätt lokal, se tillgängligheten, boka enkelt och lita på att leveransen fungerar. Tydliga rutiner för tillträde, samlad fakturering och användbar rapportering gör tjänsten lättare att köpa – och lättare att köpa igen.

En praktisk utgångspunkt är att fråga befintliga hyresgäster vilka arbetsplatsrelaterade tjänster de köper från andra leverantörer. Därefter kan fastighetsägaren testa ett avgränsat erbjudande mot återkommande behov och mäta återköp, beläggning, täckningsbidrag och kundlojalitet vid sidan av intäkterna.

Från Landlord till Brandlord

När ett sådant erbjudande fungerar konsekvent i hela beståndet och i externa partnerskap börjar skiftet från Landlord till Brandlord ta form.

En Brandlord är en fastighetsägare vars varumärke inte enbart står för en byggnad eller ett hyresavtal, utan för en sammanhållen arbetsplatsservice. Kunden ska kunna förvänta sig samma kvalitet, tillgänglighet och användarupplevelse i fastighetsägarens egna lokaler och i de tjänster som levereras tillsammans med andra aktörer.

Huvudkontoret förblir en viktig kärna. Runt det får kunden tillgång till mötesfaciliteter, projektytor, tillfälliga arbetsplatser och andra miljöer i takt med att behoven förändras. Fastighetsägaren behöver inte äga eller driva varje del, men måste ta ansvar för att helhetsupplevelsen går att lita på.

Möjligheten förutsätter inte att alla huvudkontor krymper. Den bygger på insikten att kundens arbetsplatsbehov varierar och att hyresavtalet bara fångar en del av dessa behov. Resten av affären finns redan – men den går i dag ofta till andra leverantörer.

Affärsfrågan blir därför: Hur mycket lägger era befintliga hyresgäster på arbetsplatsbehov någon annanstans, och vad skulle krävas för att vinna en större del av den affären?

Källor

  1. CBRE, European Office Occupier Sentiment Survey 2026, september 2026. Se sidan 11 för målet om andelen flex i lokalportföljerna. Läs rapporten hos CBRE.

  2. Cushman & Wakefield och CoreNet Global, What Occupiers Want 2025, juni 2025. Läs undersökningsresultaten hos Cushman & Wakefield.

  3. CBRE Sweden, Sweden Office Market Figures Q1 2026, april 2026. Läs marknadsöversikten hos CBRE.